Mina föräldrar gjorde slut tidigt,före jag var ett. Jag minns inte mycket av min barndom. Vissa par glider isär lugnt och tyst,andra högt och oroande,mina föräldrar är den senare varianten. Min pappa,har ett väldigt humör och hade ingen direkt självbehärskning vid den tiden,men han är en bättre person nu,mamma har alltid stöttat mig,och jag är glad att jag har henne. Men,när skador är skedda,så lämnar dom ofta ärr,och,jag är tvungen att leva med dom ärren jag fått,precis som alla andra är tvungna att leva med sina. I mina minnen,finns det saker jag förträngt,även minnen jag förträngt. Men ofta,finns det minnen man inte lyckas glömma,dem behöver inte vara speciella eller ha någon andledning att vara ihågkomna. Man minns dem bara helt enkelt. Vissa ger en glädje,andra ger en smärta,och jag antar att det bara är så. Mina föräldrar bråkade mycket under min tid som barn,dom skrek på varandra av inga andledningar,sa dumma saker,gjorde dumma saker. Och jag var rädd för min pappa,jag var alltid rädd för min pappa,och det är något jag tycker ett barn aldrig ska behöva vara,någonsin. Och som barn,ser man upp till mamma och pappa,vilka dom än må vara för en,och ibland,tar man det helt fel. Jag lärde mig att skrika och vara arg,säga dumma saker,var lösningen,även om det aldrig var mina föräldras mening att jag skulle tolka det så. Men det tog lång tid,för mig att inse att man inte kan hantera saker så,lång tid. Men för mig som barn var det väldigt kristalklart,om man skriker tillräckligt högt,dränker man dem andra,om man sårar dom först,är dom alltid rädda. Vilket jag inte förstod då var fel,det är ingen ursäkt,för det saker jag gjorde,till dem människorna jag sårade,men det är en andledning. Mina föräldrar är absolut inte hemska,inte min pappa eller min mamma,saker hade kunnat vara betydligt värre,men allting sätter sina spår,även små saker.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kanske förtjänade jag hatet jag fick. Jag klädde mig lätt klädd ett tag,jag var högljudd,men jag menade aldrig att irritera någon,jag försökte bara vara lycklig. Det var kanske inte okej att klä sig så som jag gjorde,men är det okej att hata på någon...

Jag ville inte gå till mitt skåp.Jag gick inte dit när jag skulle,för alla dom som kände ett visst hat mot mig var alltid där,och dom styrde där. Jag väntade istället och gick på lektionen,det här var före dom hunnit göra något i verkligheten mot mig...

Någon drog ut nyckeln ur hennes skåp. Hon sprang efter för att hämta den,jag väntade nervöst,spänt. Jag visste vilka som var bakom mig på bänken,och jag visste vad dom hade för åsikter om mig. Men jag kunde inte lämna hennes skåp så. Jag hörde ytterd...

Alla människor har nog någon gång frågat sig själv,eller kommer fråga sig själva,är livet värt att leva? Fundera eller funderat över det med självmord. Vissa har lämnat tanken direkt,andra har hållit den kvar. Vissa har ställt sig vid tåget,tagit...

Hata eller älska. Göra allt eller inget. Vara lycklig eller helt nere. Jag vet inte vad grått är,det har jag aldrig vetat.         ...